Charles Lang från Nacka kommun höll ett mycket intressant och uppskattat föredrag om narkotika och ungdomskriminalitet i Nacka. Han är själv verksam inom SSPF, som är ett samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet. En viktig del av verksamheten är att arbeta förebyggande med ungdomar i åldern 12 – 16 år som är i riskzonen för att hamna i drogmissbruk och kriminalitet. Det finns också sociala insatsgrupper (SIG) i Nacka som erbjuder stöd till personer upp till 24 års ålder. Charles rekryterades till sitt nuvarande arbete för ett och ett halvt år sedan. Då var de bara två medarbetare inom SSPF men nu har de utökats till fem. Tidigare hade han arbetat med liknande frågor i Botkyrka och Tensta. Nacka kommun är en bra kommun som satsar mycket på det förebyggande arbetet. Men även Nacka har problem med utsatthet bland ungdomar, narkotika och växande gängkriminalitet, särskilt i Fisksätra, som räknas som ett s.k. utsatt område, och Orminge. Andra problemområden är Älta och Henriksdalsringen.
Charles gav ett exempel på hur det kan gå till när man inom SSPF fångar upp ungdomar och försöker hjälpa dem. En skola hör av sig och berättar att man har problem med en ung pojke som skolkar och umgås i olämpliga miljöer. Charles har då ett möte med pojken och hans vårdnadshavare. Om de ger sitt samtycke till insatser av SSPF, hävs sekretessen mellan myndigheterna, vilket förstås underlättar arbetet. En relation etableras; man kan t.ex. äta lunch tillsammans och ringa varandra. Den unge kan få hjälp med allt möjligt, t.ex. en meningsfull fritidsverksamhet. 90 procent av ungdomarna och vårdnadshavarna tackar ja till insatser.
Narkotika säljs öppet i problemområdena. De vanligaste drogerna är cannabis, tramadol, kokain och amfetamin. Cannabis är den vanligaste drogen. Det är den som driver den organiserade brottsligheten. Den används även av skötsamma ungdomar. Användning av tramadol, egentligen ett smärtstillande medel, växer bland ungdomar i kriminalitet. Kokain används främst av äldre tonåringar i krogmiljöer. De som använder amfetamin är riktiga missbrukare.
I Nacka finns inga kriminella nätverk. Vad som finns är kriminella grupperingar med 10 – 15 personer. Deras huvudsakliga inkomstkälla är narkotikan. Sekundära inkomstkällor kan vara utpressning och rån. Vapen förekommer, dock inte i så stor utsträckning. Det kan vara svårt att se om en person tillhör en kriminell gruppering. Ett tecken kan vara att personen har dyra kläder och dyra klockor etc. Kriminella grupperingar finns inom fyra områden i Nacka: Fisksätra (gruppering Blacka, benämnd efter ledaren, en man i 25-årsåldern), gruppering Orminge (kan sägas vara krossad nu efter sommarens allvarliga händelse med mord på en 17-åring; ledarna sitter häktade), gruppering Älta (mest grundskoleungdomar som säljer narkotika och sprider skräck) och gruppering Henkan i Henriksdalsringen som är löst sammansatt (där finns ingen skola).
Hur ser det ut inom grupperingarna? I toppen finns ett fåtal personer i 20-årsåldern. Under dem finns ett större antal tonåringar, 14 – 16 år, en del ännu yngre. Det är vanligt med psykiska funktionsnedsättningar och sociala problem hemma. Grupperingarna har stor påverkan på lokalsamhället. De sprider rädsla bland invånarna, bidrar till stämpling av området och krossar familjer. De mer resursstarka flyttar från området. Inom SSPF arbetar man med ungdomar från samtliga grupperingar. Man kan hjälpa dem med allt möjligt, t.ex. söka jobb och flytta från området.
Charles betonar att ”vi vanliga medborgare” kan göra en insats om vi märker att en ung person är i riskzonen. Vi kan kontakta SSPF eller göra en orosanmälan till socialtjänsten (kan göras anonymt).
Att föredraget väckte intresse märktes inte minst på det stora antalet frågor som ställdes till Charles. Här följer några av de kommentarer som frågorna föranledde. De som styr grupperingarna kan komma från andra kommuner. Charles och hans kollegor ingår själva i nätverk och samarbetar med t.ex. polisen i andra kommuner. – Det borde finnas fler fritidsgårdar där ungdomarna kan göra sina läxor i lugn och ro. Hemma får de ofta inte den ro som behövs. – Det är mest pojkar som ingår i de kriminella grupperingarna. Några flickor finns i periferin, särskilt som flickvänner. – Narkotikainköpen finansieras med pengar som föräldrarna ger barnen till annat, och även genom prostitution och småbrott och genom inköp på krita. – Polisen tar även ”småsäljarna”. Många sitter inne. De unga hamnar inom socialtjänsten. – Charles är emot legalisering av cannabis. Det kanske skulle ha viss dämpande effekt men skulle inte hjälpa stort. – Problemet med droger och kriminalitet har ökat mycket under senare år. Man bedömer att det finns ca 13.000 personer i Sverige som är involverade i droghandeln.
Vid pennan Inger Kalmerborn
Narkotika säljs öppet i problemområdena. De vanligaste drogerna är cannabis, tramadol, kokain och amfetamin. Cannabis är den vanligaste drogen. Det är den som driver den organiserade brottsligheten. Den används även av skötsamma ungdomar. Användning av tramadol, egentligen ett smärtstillande medel, växer bland ungdomar i kriminalitet. Kokain används främst av äldre tonåringar i krogmiljöer. De som använder amfetamin är riktiga missbrukare.
I Nacka finns inga kriminella nätverk. Vad som finns är kriminella grupperingar med 10 – 15 personer. Deras huvudsakliga inkomstkälla är narkotikan. Sekundära inkomstkällor kan vara utpressning och rån. Vapen förekommer, dock inte i så stor utsträckning. Det kan vara svårt att se om en person tillhör en kriminell gruppering. Ett tecken kan vara att personen har dyra kläder och dyra klockor etc. Kriminella grupperingar finns inom fyra områden i Nacka: Fisksätra (gruppering Blacka, benämnd efter ledaren, en man i 25-årsåldern), gruppering Orminge (kan sägas vara krossad nu efter sommarens allvarliga händelse med mord på en 17-åring; ledarna sitter häktade), gruppering Älta (mest grundskoleungdomar som säljer narkotika och sprider skräck) och gruppering Henkan i Henriksdalsringen som är löst sammansatt (där finns ingen skola).
Hur ser det ut inom grupperingarna? I toppen finns ett fåtal personer i 20-årsåldern. Under dem finns ett större antal tonåringar, 14 – 16 år, en del ännu yngre. Det är vanligt med psykiska funktionsnedsättningar och sociala problem hemma. Grupperingarna har stor påverkan på lokalsamhället. De sprider rädsla bland invånarna, bidrar till stämpling av området och krossar familjer. De mer resursstarka flyttar från området. Inom SSPF arbetar man med ungdomar från samtliga grupperingar. Man kan hjälpa dem med allt möjligt, t.ex. söka jobb och flytta från området.
Charles betonar att ”vi vanliga medborgare” kan göra en insats om vi märker att en ung person är i riskzonen. Vi kan kontakta SSPF eller göra en orosanmälan till socialtjänsten (kan göras anonymt).
Att föredraget väckte intresse märktes inte minst på det stora antalet frågor som ställdes till Charles. Här följer några av de kommentarer som frågorna föranledde. De som styr grupperingarna kan komma från andra kommuner. Charles och hans kollegor ingår själva i nätverk och samarbetar med t.ex. polisen i andra kommuner. – Det borde finnas fler fritidsgårdar där ungdomarna kan göra sina läxor i lugn och ro. Hemma får de ofta inte den ro som behövs. – Det är mest pojkar som ingår i de kriminella grupperingarna. Några flickor finns i periferin, särskilt som flickvänner. – Narkotikainköpen finansieras med pengar som föräldrarna ger barnen till annat, och även genom prostitution och småbrott och genom inköp på krita. – Polisen tar även ”småsäljarna”. Många sitter inne. De unga hamnar inom socialtjänsten. – Charles är emot legalisering av cannabis. Det kanske skulle ha viss dämpande effekt men skulle inte hjälpa stort. – Problemet med droger och kriminalitet har ökat mycket under senare år. Man bedömer att det finns ca 13.000 personer i Sverige som är involverade i droghandeln.
Vid pennan Inger Kalmerborn