Inger är Saltsjöbadsbo sedan drygt 30 år och sambo med Arne Arvidsson.

Inger föddes och växte upp i Lindesberg för att sen gå latinlinjen i Kristinehamn. Vidare språkstudier i Uppsala ledde så småningom till lärarutbildning, det första arbetet som lärare blev i Skåne i den lilla orten Klippan. En större ort lockade och efter vidare studier i Göteborg flyttade Inger till Stockholm och arbetade som gymnasielärare i Täby. 
 
 
 
Efter funderingar om vad livet skulle innebära arbetsmässigt bestämde sig Inger för att läsa ”proppen”, det väckte intresse för fortsatta juridikstudier som slutfördes 1988. Tingstjänstgöringen genomfördes på Nacka Tingsrätt som på den tiden låg på Södermalm.

Efter domarutbildning på Svea Hovrätt väntade arbete med att meritera sig till ordinarie domartjänst. Inger arbetade först på Justitiedepartementet och sedan på UD, enheten för folkrätt och mänskliga rättigheter, i den s.k. processgruppen, där Inger 2006 blev chef. Hon trivdes så bra med arbetet att hon stannade på UD fram till pensionen. Stor del av arbetet var gentemot Europadomstolen för mänskliga rättigheter som ingår i Europarådet med 47 medlemsstater. Som mest hade domstolen 160 tusen klagomål men numera ca 60 tusen, Ryssland är det land som har flest klagomål.



För att klaga till Europadomstolen måste först de inhemska rättsmedlen ha uttömts. Domstolen beslutar efter inkommet klagomål om det ska kommuniceras med aktuell regering. Det är vanligt att klagomål direktavvisas. Om processgruppen får ett ärende sker en omfattande utredning där underlag inhämtas från relevanta departement innan ett skriftligt svaromål på engelska skickas till domstolen. Ibland hålls muntliga förhandlingar inför domstolen i Strasbourg. Så småningom fattar domstolen sitt beslut. Detta kan ta tid men t.ex. asylsökande som inte fått uppehållstillstånd och vänt sig till domstolen har förtur. En fällande dom är bindande och staten måste vidta relevanta åtgärder, t.ex. betala skadestånd, bevilja uppehållstillstånd och ändra lagstiftningen.
 
Domarna väljs på nio år och kan inte väljas om, detta för att försäkra sig om domarnas opartiskhet gentemot det egna landet. 

Efter pensionen 2011 blev det lite trist och Inger hoppade in som vikarie på sin gamla arbetsplats men numera njuter hon av tillvaron som pensionär och ägnar tiden åt bl.a. trädgård, båt, fritidshus i Härjedalen, vandringar, vinterbad och bokläsning. 
 
Vid pennan Annika Levén