Föredraget "Gustav Vasa, örlogsflottan och den svenska staten" hölls av Dan Johansson, filosofie doktor i historia och kommunrevisor. Han forskar om Sveriges marina kulturarv och presenterade en historisk översikt över den svenska örlogsflottans utveckling från medeltiden till 1500-talet.
Sveriges tidiga örlogsbaser och skeppsvarv fanns från 1326 på Slottet Tre Kronor, Blasieholmen och Skeppsholmen innan Karlskrona blev central bas 1680. Föreläsningen berörde även statsbildningsprocessen under Gustav Vasa, som enade riket under en stark centralmakt genom att förhandla med adeln och de kapitalstarka.
Under befrielsekriget mot Danmark, som inleddes efter Stockholms blodbad 1520, använde Gustav Vasa en kombination av egna och hyrda örlogsskepp. Efter att ha intagit Stockholm 1523 mötte han fortsatt motstånd, bland annat genom Dalupproret 1524-1528, som krossades med hårda straff. Efter att flottan reducerats till tre skepp 1526-1527 byggdes en ny flotta upp, vilket möjliggjordes genom ekonomiskt stöd från adeln. Kyrkan, som tidigare haft stor makt, förlorade inflytande genom Klockupproret 1527, då staten segrade.
Gustav Vasas flotta spelade en avgörande roll i Grevefejden (1534-1536) och Dackefejden (1542-1543). Under Dackefejden blev det tydligt att det folkliga motståndet minskade, och en svensk modell med bondearméer växte fram. Dessa soldater organiserades direkt av kungen, vilket var unikt för Sverige. Nordiska sjuårskriget (1563-1570) ledde slutligen till ett ökat folkligt inflytande och markerade en fortsatt utveckling av Sveriges militära styrka.
Vid pennan
Ann-Christine Larsson i samarbete med ChatGPT