Khashayar Farmanbar är entreprenör och socialdemokratisk politiker. Han föddes i Iran och kom till Sverige som tolvåring tillsammans med sin familj. Han var oppositionsråd i Nacka från 2013 tills han i november 2021 tillträdde som energi-och digitaliseringsminister i Magdalena Anderssons regering, en befattning som han innehade fram till regeringsskiftet i höstas.
Khashayar Farmanbar fokuserade i sitt föredrag på vårt växande behov av el och därmed sammanhängande problem. Något som kan förvåna är att vi i Sverige inte har ökat vår användning av el under de senaste trettio åren. Vi förbrukar fortfarande 140 TWh (terawattimmar) per år. En starkt bidragande orsak är att vi till stor del har övergått från direktverkande el till fjärrvärme för uppvärmning av bostäder. I framtiden kommer dock vårt elbehov att växa snabbt. Transportsektorn och industrin kommer alltmer att övergå till el. Det finns flera fördelar med det. En ökad elanvändning bidrar till grön omställning, ekonomisk tillväxt och säkrare tillgång på energi. Sveriges elproduktion har ökat och är till nästan 100 procent fossilfri. Så stor andel fossilfri el har bara Sverige, Norge och några andra länder. De tre stora energislagen i Sverige är vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. De står för ca 50, 30 respektive 20 procent av elproduktionen. Man talar ofta om ”planerbar el”, men något sådant finns inte. Alla energislag har sina problem. Vattenkraften är relativt stabil men även den kan ha problem, t.ex. på grund av isläggning på älvarna eller för lite regn.
Sverige är en del av EU:s gemensamma elmarknad. Vi är nu EU:s största exportör av el. El är en färskvara; den produceras allteftersom den används. Det kan verka frestande att klippa banden med EU för att få ner elpriserna. Man måste dock vara medveten om att Sverige vid några tillfällen varje år måste importera el och att stå utanför EU:s elmarknad skulle innebära ett antal mörka timmar i vårt land. Den gemensamma elmarknaden ger oss ett robust system men har den nackdelen att den orsakar prisöverföringar.
Sverige står inför ett antal stora utmaningar vad gäller utbyggnaden av fossilfri elproduktion. Vi har långa och besvärliga tillståndsprocesser, som behöver förkortas och förenklas. Vidare måste vi se till att klara personalförsörjningen. Det behövs ett stort antal kompetenta och välutbildade personer som kan arbeta inom energisektorn. Vi måste också inse att alla goda energislag behövs. Det räcker inte med att bygga ut bara vindkraften eller bara kärnkraften såsom en del anser. Sverige är ett bra land för vindkraft och utbyggnad av vindkraft är något som kan ske relativt snabbt och billigt. Nya kärnkraftverk kommer att ta tid att få på plats. Framtidens elmarknad kommer att bjuda på massor av lösningar: vattenkraft, kärnkraft, landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, vätgas m.m. Att kunna lagra el blir oerhört viktigt.
Khashayar Farmanbars intressanta föredrag gav upphov till många frågor från åhörarna. Här följer några av hans kommentarer. 1) De nuvarande höga elpriserna föranleds av den stora efterfrågan och inte av ökade kostnader för elproduktionen. Elföretagen tjänar dock mindre än man kan tro, eftersom stora industriföretag som förbrukar mycket el ofta har fasta avtal. Det är hushåll och småföretag som drabbas värst av de skenande elpriserna. En del av Svenska Kraftnäts s.k. flaskhalsintäkter går nu tillbaka till hushåll och företag genom elpriskompensationer. EU-kommissionen gick med på att den tidigare socialdemokratiska regeringen använde en del av intäkterna till att kompensera för de höga priserna. 2) Indelningen av Sverige i fyra elprisområden, som tillkom 2011, var en frivillig åtgärd. Tyskland valde att inte införa elprisområden. Norra Tyskland producerar mycket el till skillnad från södra Tyskland. Om Tyskland hade varit indelat i elprisområden, hade elpriserna i södra Sverige varit lägre! 3) Ett statligt kinesiskt bolag är den största ägaren av svensk vindkraft. Det kan medföra säkerhetsproblem. En beredning av frågan om utländskt ägande pågår nu i Försvarsdepartementet. Det är viktigt att hålla ägande och drift åtskilda. Den socialdemokratiska regeringen skärpte säkerhetsskyddslagstiftningen, så att Svenska Kraftnät nu övervakar systemet.
Vid pennan Inger Kalmerborn
Sverige är en del av EU:s gemensamma elmarknad. Vi är nu EU:s största exportör av el. El är en färskvara; den produceras allteftersom den används. Det kan verka frestande att klippa banden med EU för att få ner elpriserna. Man måste dock vara medveten om att Sverige vid några tillfällen varje år måste importera el och att stå utanför EU:s elmarknad skulle innebära ett antal mörka timmar i vårt land. Den gemensamma elmarknaden ger oss ett robust system men har den nackdelen att den orsakar prisöverföringar.
Sverige står inför ett antal stora utmaningar vad gäller utbyggnaden av fossilfri elproduktion. Vi har långa och besvärliga tillståndsprocesser, som behöver förkortas och förenklas. Vidare måste vi se till att klara personalförsörjningen. Det behövs ett stort antal kompetenta och välutbildade personer som kan arbeta inom energisektorn. Vi måste också inse att alla goda energislag behövs. Det räcker inte med att bygga ut bara vindkraften eller bara kärnkraften såsom en del anser. Sverige är ett bra land för vindkraft och utbyggnad av vindkraft är något som kan ske relativt snabbt och billigt. Nya kärnkraftverk kommer att ta tid att få på plats. Framtidens elmarknad kommer att bjuda på massor av lösningar: vattenkraft, kärnkraft, landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, vätgas m.m. Att kunna lagra el blir oerhört viktigt.
Khashayar Farmanbars intressanta föredrag gav upphov till många frågor från åhörarna. Här följer några av hans kommentarer. 1) De nuvarande höga elpriserna föranleds av den stora efterfrågan och inte av ökade kostnader för elproduktionen. Elföretagen tjänar dock mindre än man kan tro, eftersom stora industriföretag som förbrukar mycket el ofta har fasta avtal. Det är hushåll och småföretag som drabbas värst av de skenande elpriserna. En del av Svenska Kraftnäts s.k. flaskhalsintäkter går nu tillbaka till hushåll och företag genom elpriskompensationer. EU-kommissionen gick med på att den tidigare socialdemokratiska regeringen använde en del av intäkterna till att kompensera för de höga priserna. 2) Indelningen av Sverige i fyra elprisområden, som tillkom 2011, var en frivillig åtgärd. Tyskland valde att inte införa elprisområden. Norra Tyskland producerar mycket el till skillnad från södra Tyskland. Om Tyskland hade varit indelat i elprisområden, hade elpriserna i södra Sverige varit lägre! 3) Ett statligt kinesiskt bolag är den största ägaren av svensk vindkraft. Det kan medföra säkerhetsproblem. En beredning av frågan om utländskt ägande pågår nu i Försvarsdepartementet. Det är viktigt att hålla ägande och drift åtskilda. Den socialdemokratiska regeringen skärpte säkerhetsskyddslagstiftningen, så att Svenska Kraftnät nu övervakar systemet.
Vid pennan Inger Kalmerborn